this is our town
hejsan hoppsan :)
nej jag ar icke dod , har bara inte orkat uppdatera. hehe
nu har jag bott har i usa i tva veckor i alla fall , och jag vill aldrig flytta hem :D seriost , jag alskar det har landet. det anda som fattas ar ni , mina kara vanner , annars hade allt varit perfekt :)
flygresan hit var ett helvete kan jag tala om... det borjade med att jag kom hem fran hultsfred (de basta dagarna i mitt liv) dagen innan , och kande mig inte speciellt kry. trodde dock att jag bara hade den storsta baksmallan i mitt liv , men pa kvallen nar jag skulle ga och lagga mig sa hade jag cirka 40 graders feber och borjade fa halsont. ej kul. och vi bodde ju pa hotell da eftersom huset var flyttstadat och forbjudet att ga in i typ , sa jag lag dar inne pa mitt hotellrum alldeles ensam och kande mig olyckligasy i varlden. hela min familj satt pa bellmans med alla vara vasteras vanner och at en avskedsmiddag , som jag hade tvingats att lamna pga den tidigare namnda sjukdomen. i alla fall , jag lag dar pa mitt hotellrum och borjade asgrina. haha , vet inte varfor , men men allt borjade kannas battre da. tillslut somnade jag och dagen efter var inte direkt battre. kande mig fortfarande piss (pissigare) och vi begav oss till arlanda vid 6 ungefar.
allt gick smidigt och bra anda tills vi stod vid gaten och skulle precis kliva ombord pa planet , da ropade de upp pappas namn i de dar hogtalarna och bad honom komma till en servicedisk. nar vi gick dit sa sa dom att texas inte fick folja med pa planet. att hans bur inte var godkand och att vi var tvungna att fixa en ny. planet skulle ga da om ungefar 40 minuter , sa mamma o pappa blev skitforbannade eftersom vi verkligen hade ringt 6 manader innan och fatt exakta instruktioner om att buren skulle se ut som den gjorde och massa skit. men vi fick i alla fall inte ga ombord , sa det var bara att hamta texas fran hans lilla incheckning och ta in pa ett hotell dar pa arlanda. pappa ringde da farmor som bor nara stockholm och en angel som hon ar lyckades hon fa tag pa en ny bur som hon kopte direkt och akte hela vagen till oss och lamnade. jag lag just da dackad pa rummet sa jag har inget minne av detta men whatever.
sov hela det dygnet , med undantag fran dom ganger mamma och pappa vackte mig for att jag skulle svalja nya varktabletter. eller ja , jag vaknade ju pa natten ocksa for att krakas lite , men eftersom jag inte hade atit nagot sen lordagen sa blev det endast lite galla som kom upp . mmm mysig information va ?
pa mandagen gjorde vi ett nytt forsok , och direkt vi kom till arlanda och stallde oss vid incheckningskon kom det en dam o ba "det ar ni med hunden va? kom har sa oppnar jag en ny disk till er!" och super fjaskade haha. alla visste verkligen vilka vi var eftersom pappa hade skrikit som en galning. det var lite kul.
sen kom den basta handelsen pa hela resan , eftersom det var sa ooootroooligt synd om oss , som alla sa , sa uppgraderade dom oss till buisness class ! woho. seriost ; storsta , skonaste stolarna med basta egna filmskarmen o grejer. direkt vi klev in pa planet sa kom dom och tryckte upp champagne i ansiktet pa en typ , och direkt jag satte mig i stolen och fallde ut den i liggande lage dackade jag igen. sen sov jag i hundra ar, jag sov forbi lunchen och vaknade typ nar det var nan middagsliknande grej. mamma fragade om jag var hungrig men allt jag orkade svara var "glass". da fragade mamma en flygvardinna om dom mojligen kunde ha glass pa planet och tva sekunder senare sa satt jag dar med en stor bagare med glass i naven. det var hyfsat soft.
efter att ha lyxat oss pa planet sa borjade helvetet igen. vi kom ut och hamtade texas och vaskorna och allt men nar vi skulle hoppa in i bilen sa borjade texas krakas som en liten rav. och vi skulle da bila fran new york till pittsburgh eftersom vi tyckte det var elakt nog att texas skulle behova sitta atta timmar pa ett plan , att byta plan skulle ju verkligen vara pricken over i:et for honom. men vi klev i alla fall in i bilen och han fortsatte sitt hulkande/krakandes dar (don't worry , han hade atit lika mycket som jag sa det var bara saliv han kundde hulka upp). efter kanske en timme i bilen fick jag panik och pappa korde in pa en bilmack , dar jag slangde mig ut ur bilen och borjade spy pa en grasmatta. ej mysigt. texas tyckte val att det sag ut som en bra ide sa han la sig bredvid mig och fortsatte han ocksa. vi satt dar pa den dar grasmattan i hettan (jag aterigen dackad) i kanske en timme innan mor och far beslutade sig for att fortsatta aka bil anda och att texas fick ligga o spy dar igen istallet. nar vi hade kanske en timme/en halvtimme kvar och akte pa en motorvag sa kande jag hur jag behovde krakas igen sa jag slet at mig en pase och gjorde mitt i den ett tag sen gav jag den vanligt till mamma efterat. valdigt vanligt , om jag far saga det sjalv haha.
nar vi kom fram fortsatte texas vara ett psyk i nagra dagar men jag blev frisk ungefar dagen efter.
nu har det som sagt gatt tva veckor. vi har fortfarande inte fatt vara mobler , jag har gatt och blivit ett traningsfreak precis som resten av min familj och jag har redan kommit fram till att min garderob ar way to liten for mina klader. vi har i alla fall kopt det viktigaste (med det viktigaste menar jag saklart datorer till mig och emil , tv apparater till rummen , wii och plattang saklart)
vara grannar ar roliga , valdigt desperate housewives:iga. dom ena kommer andra dagen med ett stort fat kakor och dom andra som var pa semester kommer typ samma dag dom kommit hem med en stor "welcome to the neighborhood - basket". skitroligt haha.
har insett att det har inlagget blev valdigt langt , far val se om nagon orkar lasa hahah. antagligen inte. men skitsamma. nu ska jag ut och jogga i alla fall. maste sluta.
saknar alla dar hemma ! (nastan)
puss from america !
p.s. det finns nagra vaaaldigt feta , lyxiga hus har i varat omrade.
nej jag ar icke dod , har bara inte orkat uppdatera. hehe
nu har jag bott har i usa i tva veckor i alla fall , och jag vill aldrig flytta hem :D seriost , jag alskar det har landet. det anda som fattas ar ni , mina kara vanner , annars hade allt varit perfekt :)
flygresan hit var ett helvete kan jag tala om... det borjade med att jag kom hem fran hultsfred (de basta dagarna i mitt liv) dagen innan , och kande mig inte speciellt kry. trodde dock att jag bara hade den storsta baksmallan i mitt liv , men pa kvallen nar jag skulle ga och lagga mig sa hade jag cirka 40 graders feber och borjade fa halsont. ej kul. och vi bodde ju pa hotell da eftersom huset var flyttstadat och forbjudet att ga in i typ , sa jag lag dar inne pa mitt hotellrum alldeles ensam och kande mig olyckligasy i varlden. hela min familj satt pa bellmans med alla vara vasteras vanner och at en avskedsmiddag , som jag hade tvingats att lamna pga den tidigare namnda sjukdomen. i alla fall , jag lag dar pa mitt hotellrum och borjade asgrina. haha , vet inte varfor , men men allt borjade kannas battre da. tillslut somnade jag och dagen efter var inte direkt battre. kande mig fortfarande piss (pissigare) och vi begav oss till arlanda vid 6 ungefar.
allt gick smidigt och bra anda tills vi stod vid gaten och skulle precis kliva ombord pa planet , da ropade de upp pappas namn i de dar hogtalarna och bad honom komma till en servicedisk. nar vi gick dit sa sa dom att texas inte fick folja med pa planet. att hans bur inte var godkand och att vi var tvungna att fixa en ny. planet skulle ga da om ungefar 40 minuter , sa mamma o pappa blev skitforbannade eftersom vi verkligen hade ringt 6 manader innan och fatt exakta instruktioner om att buren skulle se ut som den gjorde och massa skit. men vi fick i alla fall inte ga ombord , sa det var bara att hamta texas fran hans lilla incheckning och ta in pa ett hotell dar pa arlanda. pappa ringde da farmor som bor nara stockholm och en angel som hon ar lyckades hon fa tag pa en ny bur som hon kopte direkt och akte hela vagen till oss och lamnade. jag lag just da dackad pa rummet sa jag har inget minne av detta men whatever.
sov hela det dygnet , med undantag fran dom ganger mamma och pappa vackte mig for att jag skulle svalja nya varktabletter. eller ja , jag vaknade ju pa natten ocksa for att krakas lite , men eftersom jag inte hade atit nagot sen lordagen sa blev det endast lite galla som kom upp . mmm mysig information va ?
pa mandagen gjorde vi ett nytt forsok , och direkt vi kom till arlanda och stallde oss vid incheckningskon kom det en dam o ba "det ar ni med hunden va? kom har sa oppnar jag en ny disk till er!" och super fjaskade haha. alla visste verkligen vilka vi var eftersom pappa hade skrikit som en galning. det var lite kul.
sen kom den basta handelsen pa hela resan , eftersom det var sa ooootroooligt synd om oss , som alla sa , sa uppgraderade dom oss till buisness class ! woho. seriost ; storsta , skonaste stolarna med basta egna filmskarmen o grejer. direkt vi klev in pa planet sa kom dom och tryckte upp champagne i ansiktet pa en typ , och direkt jag satte mig i stolen och fallde ut den i liggande lage dackade jag igen. sen sov jag i hundra ar, jag sov forbi lunchen och vaknade typ nar det var nan middagsliknande grej. mamma fragade om jag var hungrig men allt jag orkade svara var "glass". da fragade mamma en flygvardinna om dom mojligen kunde ha glass pa planet och tva sekunder senare sa satt jag dar med en stor bagare med glass i naven. det var hyfsat soft.
efter att ha lyxat oss pa planet sa borjade helvetet igen. vi kom ut och hamtade texas och vaskorna och allt men nar vi skulle hoppa in i bilen sa borjade texas krakas som en liten rav. och vi skulle da bila fran new york till pittsburgh eftersom vi tyckte det var elakt nog att texas skulle behova sitta atta timmar pa ett plan , att byta plan skulle ju verkligen vara pricken over i:et for honom. men vi klev i alla fall in i bilen och han fortsatte sitt hulkande/krakandes dar (don't worry , han hade atit lika mycket som jag sa det var bara saliv han kundde hulka upp). efter kanske en timme i bilen fick jag panik och pappa korde in pa en bilmack , dar jag slangde mig ut ur bilen och borjade spy pa en grasmatta. ej mysigt. texas tyckte val att det sag ut som en bra ide sa han la sig bredvid mig och fortsatte han ocksa. vi satt dar pa den dar grasmattan i hettan (jag aterigen dackad) i kanske en timme innan mor och far beslutade sig for att fortsatta aka bil anda och att texas fick ligga o spy dar igen istallet. nar vi hade kanske en timme/en halvtimme kvar och akte pa en motorvag sa kande jag hur jag behovde krakas igen sa jag slet at mig en pase och gjorde mitt i den ett tag sen gav jag den vanligt till mamma efterat. valdigt vanligt , om jag far saga det sjalv haha.
nar vi kom fram fortsatte texas vara ett psyk i nagra dagar men jag blev frisk ungefar dagen efter.
nu har det som sagt gatt tva veckor. vi har fortfarande inte fatt vara mobler , jag har gatt och blivit ett traningsfreak precis som resten av min familj och jag har redan kommit fram till att min garderob ar way to liten for mina klader. vi har i alla fall kopt det viktigaste (med det viktigaste menar jag saklart datorer till mig och emil , tv apparater till rummen , wii och plattang saklart)
vara grannar ar roliga , valdigt desperate housewives:iga. dom ena kommer andra dagen med ett stort fat kakor och dom andra som var pa semester kommer typ samma dag dom kommit hem med en stor "welcome to the neighborhood - basket". skitroligt haha.
har insett att det har inlagget blev valdigt langt , far val se om nagon orkar lasa hahah. antagligen inte. men skitsamma. nu ska jag ut och jogga i alla fall. maste sluta.
saknar alla dar hemma ! (nastan)
puss from america !
p.s. det finns nagra vaaaldigt feta , lyxiga hus har i varat omrade.
me, you and my medication
jag kan inte förstå att det bara är cirka åtta dagar kvar tills jag flyttar till usa. tänk om jag blir kvar där föralltid ? tänk om jag aldrig mer flyttar tillbaka till trista sverige ? a dream come true ? eller ?
det känns som att det är så himla mycket jag vill göra , men att jag inte har någon tid alls. det är redan fredag kväll och på måndag morgon åker jag och madelen till stockholm. på tisdagen så åker vi två sen till hultsfred direkt från stockholm och sen flyttar jag ju. borta föralltid. tusentals mil på andra sidan atlanten. med alla mina vänner och allt jag känner till kvar här hemma. det är lite läskigt.
ja , jag kan i alla fall trösta mig med att jag ska få gå på blink-182 den 14 augusti. världens bästa band. någonsin. har alltid varit , kommer alltid vara. och dessutom så kommer jag få se kings of leon på onsdag. det näst bästa bandet i världen. tänk om gudarna där uppe bland molnen också kunde vara givmilda och låta mig hitta biljetter till cobra starship den 3 augusti när dom spelar i ohio , inte långt bort från pittsburgh. det skulle vara den ultimata känslan. de tre bästa banden i världen under en enda sommar. man kan ju inte göra annat än att älska usa då det verkar vara roliga spelningar hela tiden.
jag vet inte riktigt meningen med det här inlägget. var bara tvungen att få fram min nervositet och min glädje.
r.i.p michael jackson. någon som alltid kommer vara älskad och ihågkommen. the king of pop.
det känns som att det är så himla mycket jag vill göra , men att jag inte har någon tid alls. det är redan fredag kväll och på måndag morgon åker jag och madelen till stockholm. på tisdagen så åker vi två sen till hultsfred direkt från stockholm och sen flyttar jag ju. borta föralltid. tusentals mil på andra sidan atlanten. med alla mina vänner och allt jag känner till kvar här hemma. det är lite läskigt.
ja , jag kan i alla fall trösta mig med att jag ska få gå på blink-182 den 14 augusti. världens bästa band. någonsin. har alltid varit , kommer alltid vara. och dessutom så kommer jag få se kings of leon på onsdag. det näst bästa bandet i världen. tänk om gudarna där uppe bland molnen också kunde vara givmilda och låta mig hitta biljetter till cobra starship den 3 augusti när dom spelar i ohio , inte långt bort från pittsburgh. det skulle vara den ultimata känslan. de tre bästa banden i världen under en enda sommar. man kan ju inte göra annat än att älska usa då det verkar vara roliga spelningar hela tiden.
jag vet inte riktigt meningen med det här inlägget. var bara tvungen att få fram min nervositet och min glädje.
r.i.p michael jackson. någon som alltid kommer vara älskad och ihågkommen. the king of pop.
